förnuft
1förnuft — • förstånd, tankeförmåga, förnuft, fattningsförmåga, intelligens • förnuft, förstånd, vett, omdöme, klokhet, vishet • klokhet, förstånd, förnuft, visdom, omdöme, intelligens, skarpsinne …
2fornuft — for|nuft sb., en, i sms. fornufts , fx fornuftsbetonet, fornuftsmenneske …
3förnuft — s ( et) …
4klokhet — • förnuft, förstånd, vett, omdöme, klokhet, vishet • klokhet, förstånd, förnuft, visdom, omdöme, intelligens, skarpsinne …
5vett — • förnuft, förstånd, vett, omdöme, klokhet, vishet • klokhet, förstånd, förnuft, visdom, omdöme, intelligens, skarpsinne …
6Ratio — Fornuft, årsag, fforhold, plan, system …
7Ræson — Fornuft, årsag …
8vishet — • förnuft, förstånd, vett, omdöme, klokhet, vishet …
9förstånd — • intelligens, förstånd, fattningsförmåga, tankeförmåga, insikt • intellekt, förstånd, intelligens • förnuft, förstånd, vett, omdöme, klokhet, vishet • förstånd, tankeförmåga, förnuft, fattningsförmåga, intelligens • klokhet, förstånd, förnuft,… …
10intelligens — • förstånd, tankeförmåga, förnuft, fattningsförmåga, intelligens • intelligens, förstånd, fattningsförmåga, tankeförmåga, insikt • intellekt, förstånd, intelligens • klokhet, förstånd, förnuft, visdom, omdöme, intelligens, skarpsinne …
